Föreskrifter

Grunden för att arbeta säkert är att man systematiskt identifierar och förebygger risker i arbetet.

Det är inte bara de fysiska riskerna som ska hanteras, utan även de sociala och organisatoriska riskerna i arbetet ska minskas så långt det är praktiskt möjligt.

AFS 2001:1 om Systematiskt arbetsmiljöarbete föreskriver att alla arbetsgivare ska undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt, att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs, och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås.

AFS 2015:4 om Organisatorisk och social arbetsmiljö föreskriver bland annat att Arbetsgivaren ska se till att chefer och arbetsledare har kunskaper om:

  1. Hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning.
  2. Hur man förebygger och hanterar kränkande särbehandling.

Arbetsgivaren ska se till att det finns förutsättningar att omsätta dessa kunskaper i praktiken.

AFS 1999:3 om Byggnads- och anläggningsarbete föreskriver att den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete har ett långtgående ansvar för att alla gemensamma risker hanteras på byggarbetsplatsen.

 

Riskanalysmetoder

Det finns olika sätt och metoder för att hantera riskerna i en organisation, men den gemensamma nämnaren är att riskerna ska bedömas och hanteras.

Det är vanligt att riskerna beräknas som en produkt av sannolikheten att någonting inträffar och dess konsekvens. Att göra den typen av bedömningar med precision kräver mängder med kvalitetssäkrad data, och det är data som de allra flesta organisationer inte har tillgång till.

Vi kan ta ett exempel:

Säg att vi ska bedöma risken för att någon faller vid arbete över 2 meter.

Först måste vi veta förutsättningarna: Finns det fasta fallskydd? Om det inte finns så förutsätter vi att personen använder personlig fallskyddsutrustning.

Förutsätter vi även att det finns tillräckligt med fästpunkter för säkerhetslinan så har vi det tekniska fallskyddet på plats.

Vidare måste vi förutsätta att utrustningen är kontrollerad och godkänd, samt att användaren har utbildning och träning för densamma.

Alla dessa parametrar ska finnas dokumenterade så att det går att följa upp (spårbarhet).

Det som fortfarande är okänt är arbetets genomförande, och för den analysen kan man t ex. dela upp arbetet i delmoment där varje delmoment bedöms var för sig.

Görs den analysen på ett bra sätt så finns stora möjligheter att identifiera eventuella brister i säkerheten.

Som exempel skulle det kunna upptäckas att arbetstagaren måste koppla loss sig från säkerhetslinan vid en förflyttning, då det inte finns tillräckligt med fästpunkter för att vara förankrad längs hela förflyttningen.

När vi identifierat riskerna och förebyggt dem så långt det är möjligt (vi har kompletterat arbetsstället med ytterligare fästpunkter för fallskyddet), hur stor är då risken för att arbetstagaren faller ner?

Säkerhetskultur

Vi kan inte med säkerhet bedöma arbetstagarens agerande vid arbetet, men vi kan i alla fall skapa förutsättningar för att få jobbet utfört säkert.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att det finns olika metoder för att bedöma riskerna i arbetet, och i de allra flesta fall blir riskbedömningarna baserade på antaganden snarare än på fakta och det är bättre med sådana bedömningar än inga bedömningar.